ElinOlsson

Varför har ingen sagt till mig att det är så här jobbigt?.
Jag klev in genom dörren båda två visste vad som väntade. Vi satt oss i soffan och hade inte setts på en vecka men vi kände varandra så väl. Jag la mig i din famn och vi prata vi grät och grät ännu mer. Det kändes som evigheter som gick. Till slut vågade jag ringa om skjuts hem, orden kan ja få en sista puss kommer jag aldrig glömma, det blev inte bara en det blev flera stycken. Jag är fortfarande din i liten mängd det vet du. ♥